Tystandskultur gnager på mig

Tja är i slutet av min värnplikt just nu. Det har gott väldigt bra, har haft sjukt bra kamrater, bra befäl, bra utbildning. Ska väldigt troligen jobba vidare i Försvarsmakten med bra förutsättningar.

Jag tror inte jag mår så bra. Iallafall inte så bra man förväntas må i min sits. Och jag hittar egentligen inte anledningen varför. Under värnpliktsåret har det kommit och gått. Men jag har varit rädd att prata om det med någon annan egentligen.

Jag är livrädd att jag kommer fortsätta känna såhär och inte kunna prata ärligt med någon i min närhet utan att riskera min karriär. Jag vet inte hur ovanligt pyskisk ohälsa är i organisationen men jag är orolig att om någon får nys om det kommer de hoppa till det extrema och tänka att jag typ vill skjuta mig själv, etc. Vilket absolut inte är fallet.

Det var väl bara det jag ville få sagt