Har vi gjort vanligt småprat med främlingar onödigt konstigt?

På ett försenat regionaltåg började jag prata med en äldre man om varför tåget stod still. Snart deltog två andra, och resan blev faktiskt trevligare. När jag berättade det för en vän kallade han det skämtsamt för ett socialt övertramp.

Jag uppskattar att svenskar låter varandra vara ifred, men ibland känns normen nästan överdrivven. Har vi blivit så rädda för att störa att helt vanliga samtal känns mistänkta, eller är tystnaden värd att skydda?