Varför dog Matilda? (Rättvisans demoner del 1, ny artikelserie av Maciej Zaremba - "Så blir svenska män dömda på förhand")
dn.se/kultur-noje/varfor-dog-matilda/Posted Apr 18, 2015, 11:39 PM UTC
Posted Apr 18, 2015, 11:39 PM UTC
Ryslig artikel. Att ens försöka sätta sig in i faderns situation gör att det bildas en mörk klump i magen.
Edit; Det finns en väldigt bra film vid namnet Jakten som handlar om ämnet. Kvalitativ skandinavisk ångest när den är som bäst.
Kvalitativ skandinavisk ångest när den är som bäst.
Tack, får spara den till fredagsmyset.
Sara H var Thomas ombud i vårdnadstvisten. ”Jag kunde ha sagt till honom: ’Ta ditt barn och spring!’ Det hade en kvinna i hans situation kunnat göra”, säger Sara H. ”Men inte han. Han skulle bli brottslig. ’Egenmäktighet med barn’ kan ge fängelse. Han hade ju inte vårdnaden om Matilda, eftersom han var en man. Vet alla det, förresten? Att föräldrabalken gör skillnad på man och kvinna? Om föräldrar är ogifta och modern vill ha ensam vårdnad, får hon den automatiskt.
”Det talas så mycket om jämställdhet”, säger Sara H. ”Men finns det ett område som verkligen inte är jämställt, är det föräldraskap. Kvinnan har ett enormt juridiskt övertag.”
Det här var nytt för mig. Inte att övertaget finns, utan att det faktiskt är lagstadgat. Här är lagtexten.
Aldrig har jag hört F! prata om detta, istället hör jag bara massa käbbel om "stereotypa könsroller inom maktstrukturer".
Vilket jävla skämt!
Om de vill göra sig av med stereotypa könsroller så borde de ju pusha för att ändra så att varken män eller kvinnor har förtur i lagen.
Lär väl inte hända dock
Fy sjutton. Det är otroligt vad båda mor och mormor tyckte om pappan (och resten av befolkningen som är män). Man blir ju mörkrädd.
En inställning som tyvärr genomsyrar den utbildning "socionomer" och andra som arbetar på socialtjänsten genomgår.
Orsaken att dessa människor kommer undan med vad de gör, är att de har stöd i bredare lager av samhället som antingen håller med eller blundar.
Jag håller på att utbilda mig till socionom och jag garanterar dig att majoriteten i min klass håller med om att könsnormerna och dubbelmoralen som visas i artikeln är helt fel. Det är klart att det finns massor av fäder som gör ett bättre jobb som förälder än mamman! Jag tror snarare att problemet ligger hos socionomer av den äldre generationen som fortfarande har kvar konservativa värderingar om kön och föräldraskap. Det skulle behövas bättre utbildning och information om detta till alla som jobbar inom myndigheter.
Alla på utbildningen är hjärntvättade feminister. Ingen nyhet där, och inget jag ifrågasätter.
Allt skylls på "könsnormer", därför att det är det ideologin dikterar.
Orsaken till att soc-kärringar alltid ställer sig på kvinnans sida är inte "könsnormer", utan ett ideologiskt skapat hat och misstänksamhet mot män, som är minst lika vanlig om inte vanligare bland dagens feminister som det gamla gardet.
Det är klart att det finns massor av fäder som gör ett bättre jobb som förälder än mamman!
Sjäklart. Finns rent av en hel del som visar att män är bättre och viktigare som föräldrar (efter amningsstadiet).
Barn med ensamstående förälder klarar sig bättre om föräldern är man än om det är en kvinna.
Sedan om det beror på att män har högre IQ i genomsnitt, eller om män arbetar hårdare, längre och därför tjänar mer är svårt att säga.
Men faktum är att barnet klarar sig bättre hos en ensamstående fader än en ensamstånende moder.
Och självklart blir du offensiv direkt. Förstår du verkligen inte att det är just könsnormerna som säger att pappor är våldsamma, okänsliga, dåliga på uppfostran och inte ser till barns behov? Och att det är just könsnormerna som säger att kvinnor är omsorgsfulla, lugna, oskyldiga och aldrig gör en fluga förnär? Det är de fördomarna som vi alla här håller med om är förjävliga och som vi försöker förändra. Män har det svårt rent juridiskt och därför är det skitbra att ämnet uppmärksammas.
Jag ifrågasätter heller inte det du säger om att barn klarar sig bättre hos ensamstående fäder än mödrar. Jag har aldrig hört om det påståendet innan men det kan mycket väl vara så.
wow. just, have some downvotes fuckbun
Många som utbildar sig till socionomer kommer från trasiga hem. Dvs väldigt många tjejer med psykiska problem och daddy issues.
Låter ungefär som den feministiska rörelsen i stort. Alla "samhällsvetenskapliga" program är infekterade av dessa människor.
Alla "samhällsvetenskapliga" program är infekterade av dessa människor.
;D
Ett perspektiv som behöver lyftas fram, nu mer än någonsin.
Många svenska män får möta denna verklighet varje dag, generellt sett är det alltid kvinnan som går segrande ur vårdnadstvister, det är kvinnan som blir trodd. Frågan är om detta är någonting som är mer utbrett i Sverige än i resten av Europa?
Den feminism som ser mannen som det lägre, som det farliga, som den förtryckande, som ett slags odjur, en patriark som är dömd på förhand, har dessvärre slagit rot och många unga kvinnor skolas i denna feminism av föregående generationer av feminister. Det är trist att denna mentalitet är så utbredd inom feminismen då grundprincipen om jämlikhet är väldigt god, men någonstans på vägen tog man det för långt. Ty att sparka uppåt, på könsmaktordningen, på överheten, det är alltid godkänt. Kanske är det just den inställningen som slog slint på den svenska feminismen, kanske är det därför som manshatet ses som någonting legitimt eller som en fadäs, beroende på vem du frågar.
En sak är säker, jag vill inte skaffa barn i ett land som Sverige. Norge? Finland? Danmark? Jag hoppas det är bättre i övriga norden.
Och feminister nekar att misandri existerar...
Ska man vara lite snäll mot feministerna så pratar de flesta av de som menar att misandri inte finns om "strukturer", dvs. de menar att misandri till skillnad från misogyni inte är ett stort samhällsproblem och något som genomsyrar flera delar av vår kultur och vårt samhälle - de flesta, till och med många av radikalfeministerna, erkänner när de pressas att det kan finns enstaka extrema manshatare som kvinnorna i denna artikel.
Sen att de har fel även om att "misandri"* inte är ett samhällsproblem är en helt annan sak - t.ex. att vår lagstiftning på flera punkter ger kvinnor fler rättigheter än män, exempelvis skyddas endast kvinnor från könsstympning, och som artikeln tar upp så har modern en enorm juridisk makt över vårdnaden av barn.
* och nu använder jag begreppet "misandri" lika löst definierat som feminismen använder "misogyni", eftersom vår kultur och vårt samhälle faktiskt inte hatar varken kvinnor eller män i någon egentlig mening.
De hittar på egna definitioner och ord för att förneka en verklighetsbaserad analys av samhället? Och det är en orsak att vara snäll mot dem?
Problemet är att misandrin är en produkt av den feministiska rörelsen och ideologin.
Problemet ligger inte hos en liten grupp extremister. Utan de feminister som arbetar på socialtjänsten, stiftar våra lagar, dominerar media, etc.
När människor som Pär Ström tagit upp problemet som nu blir belyst i artikeln Maciej skrivit så blir de hånade och tystade av det feministiska etablissemanget.
Vi måste släppa myten om att det är "en liten grupp extremister" som är problemet.
vår kultur och vårt samhälle faktiskt inte hatar varken kvinnor eller män i någon egentlig mening.
Självklart inte.
Däremot har feministiska konspirationsteorier om män och manlighet blivit så utbredda att föreställningen om att misogynt patriarkalt samhälle infekterat såväl universitet som myndigheter och politik.
Till modsen: Hoppas rubriken är ok, rubriken "Varför dog Matilda?" är den rubrik man ser på själva artikeln, "Så blir svenska män dömda på förhand" är dock den rubrik som DN satt på artikeln på förstasidan av någon anledning. Valde att ta med den också eftersom den tydliggör vad artikelserien kommer handla om, men om det var dumt så ta bort så får jag göra om och rätt.
Tycker att DN satte en ganska klumpig rubrik på artikeln, som verkar handla mer om hur den svenska rättssäkerheten påverkas av ojämlik behandling än strikt hur svenska män döms på förhand. Gissar att mer polariserande rubriker säljer bättre, eller att artikelserien kommer ta ett snävare fokus i framtiden?
Om du läser i sidospalten står:
Detta är den första i en serie reportage om dolda drivkrafter i svensk socialförvaltning och rättsväsende.
Nästa artikel i serien handlar om när någon förtalade Erik K. Den publiceras i DN Kultur i veckan.
Jag gissar att det är en sammanfattning om fokuset för vad hela artikelserien kommer handla om, Zarembas tidigare artiklelserier har ju fungerat ungefär likadant där han tar upp flera olika fall och infallsvinklar på ett och samma tema.
Jag har en bekant som upplevt och berättat om nästan exakt samma procedur (minus mord, lyckligtvis). 3 år av maktlöshet där ingen från rättsväsendet tog moderns lögner som varningsklockor. Det som beskrivs i denna artikel sker systematiskt, med helt fruktansvärda konsekvenser.
Ja men du kan inte ifrågasätta en historia en kvinna berättar för du är du kvinnohatare och "skyller på offret" och annat feministiskt trams.
Alla som arbetar inom rättsväsendet lever under konstant press från denna sekt.
Socialtjänsten och andra myndigheter är också fyllda av dessa odjur.
Om män inte vaknar upp och ser roten till problemet kommer det bara att bli värre.
Världens mest jämställda land /s. Om Sverige satsar ytterligare ett par genusmiljarder får vi nog bukt på detta problem /s.
Alla myndigheter diskriminerar mot män.
Mer diskriminering mot män för jämlikheten. Mer svartmålande av män och manlighet för att bryta ner den manliga självsäkerheten.
Mer pengar till manshatare som kan genomföra "genusskolplaner" som vi kan tvinga på svenska föräldrar och barn vare sig de vill eller inte.
Rekommenderar starkt dokumentären Dear Zachary som berör något liknande. Tänker ej säga något mer då det spoilar, men den är verkligen sevärd.
Låt mig först peka på ytterligare två saker som förenar nästan alla dessa fall. När vi hör att någon dömts oskyldig tänker vi i regel att rättvisan råkat ta fel på person. Det är någon annan som gjort det. Det speciella med de svenska fallen efter 1990 är att rättvisan tar fel på själva brottet. Ingen har gjort det. I tre av de fall där Quick fälldes för mord fanns inte ens bevis för att någon bragts om livet. I 15 av 18 (83 procent) av de övriga fallen fann domstolen att det saknades bevis för att något brott ägt rum.
Det Maciej inte skriver är att de socialkärringar och psykologer som legat bakom åtalen nästan alltid är rättroende feministiska kvinnor också.
Men det kanske är att komma lite för nära sanningen.
Det kan inte bara vara jag som reagerade på att dessa kvinnors tillvägagångssätt påminde kusligt mycket om Munchhausen by proxy.
http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%BCnchhausen_by_proxy
Någon kunnig som förmår förklara?
Detta får mig att uppskatta hur bra jag har det. Skiljde min från mitt ex för några år sedan och vi har en 9-årig tjej ihop. Samarbetet går strålande och visst, det kan vara jobbigt för ett barn att bo på två olika ställen ibland men hon har aldrig hört ett ont ord om mamman från mig och jag tror det är likadant åt andra hållet.
Är faktiskt just nu på väg till exet för att fixa hennes datorer lite och bli bjuden på middag. Misstänker tyvärr att sånt är rätt sällsynt...
Hoppas verkligen det fortsätter bra för dig och din dotter särskilt.
Har hört om och om igen att separerade föräldrar som smutskastar varandra inför barnen är en av de värsta rötterna till problem i barnens framtid.
Ja, det skadar nog det mesta. Och det enda man kan få ut av det är en kort stunds bitter skadeglädje.
Om ni inte gjort det, ta tiden och läs boken Mannen som slutade ljuga om Thomas Quick, den fördjupar rätt bra på vissa av områdena som berörs här, och är relevant nu när Quick blivit frigiven.
Antifeminismen är vår tids viktigaste politiska fråga. Det är det feministiska manshatet som är grundorsaken till problemet. En anklagelse från en kvinna får inte ifrågasättas, då den bekräftar den feministiska världsbilden med män som förtryckare och kvinnor som offer. Socialtjänsten är full av denna typ av människor. Psykologyrket lika så. Tron på förträngda minnen är bara ett medel för att uppnå målet. Att trycka dit en man, som en del av kampen mot 'manssamhället'
[deleted]
Dessvärre finns det vissa radikala element som gör detta i feminismens namn. Men dessa människor agerar inte feministiskt, alldeles oavsett din eller deras egen världsbild. Feminismen står för samhällelig likställdhet mellan män och kvinnor - ingenting annat.
På typ samma sätt som kristendommen = Jesus kärleksbudskap, och därför var alla häxbrännare, inkvisitatorer, maktkåta påvar, och alla andra fundamentalistiska kristna tokstollar egentligen inte riktiga kristna?
Eller på samma sätt som att kommunismen bara handlar om rättvisa för arbetarna, och därför var varken Stalin, Lenin, Pol Pot, Mao och alla andra som ställde till med massmord och andra tråkigheter egentligen inte riktiga kommunister?
Tyvärr är den feministiska rörelsen, både förr och nu, sprängfylld med mansförakt och manshat som går långt utanför ett fåtal extrema radikaler utan återfinns rätt saftigt representerat feminismens mainstream-fåra - Om vi skulle acceptera att dessa inte var och är riktiga feminister så blir helt plötsligt den feministiska historien av med en mängd väldigt inflytelserika personer, sub-rörelser och organisationer.
Jag har full förståelse för att det finns en stor mängd vettiga feminster som inte vill ha med manshatet att göra, men att förneka att det är en del av både dagens och gårdagens feministrörelse funkar lika illa som det gör för en kristen att påstå att den kristna "homosexualitet och abort är synder"-tokhögern inte är kristna...
[deleted]
Feminismen står för samhällelig likställdhet mellan män och kvinnor - ingenting annat.
Om feminism bara står för "samhällelig likställdhet" så är det hög tid att feminister ser till att definiera sin rörelse mycket tydligare, för så gott som alla varianter man träffar på bakar in mycket mer än bara "samhällelig likställdhet" i begreppet feminism. Patriarkiteori, offerhierarki, social konstruktivism, kulturrelativism och annan postmodernism. Ofta direkt manshat, av hudfärgsbaserad art. Värst av allt: politisering av vetenskap. Metoderna för att nå "jämlikhet"? Totalitära ingrepp som kvotering för att anpassa verkligheten efter halvbakade vänsteridéer. I debatter? En väldigt manipulativ stil: känsloargument, intellektuell ohederlighet, härskartekniker, aggressivitet.
Det är jävligt bekvämt att bara säga "det är inte feminism" så fort en feminist säger eller gör något (offentligt) som inte är så populärt. Dvs varje dag. Hyckla obehindrat förväntar man sig kunna göra. Hela världen förväntas blunda för faktumet att manshat är utbrett bland feminister för det är "inte feminism". I nästa andetag förväntar man sig att alla män ska ta ansvar för att några enstaka individer våldtar.
Feministernas dåliga rykte är till största delen självförtjänt eftersom de låter häxor som Kakan Hermansson och Lady Dahmer kräkas rätt ut i etern dag efter dag (i SR, no less, i Hermanssons fall). Man kunde tro att feminister, om de bara var intresserade av "samhällelig likställdhet" skulle reagera kraftigt och ta avstånd i en stor motaktionskampanj - "Detta är inte feminism!" - men ack nej. Det är ju så kul att ge män en känga! GIRL POWER LOLZ! Vanliga vaniljfeminister är skuggan som extremisterna svalkar sig under, eftersom ni låter dem hållas. Rensa upp i eget hus, det stinker.
Värst av allt: politisering av vetenskap
Ja! Ja! Ja! Kan inte hålla med mer! Kritiskt tänkande och skepticism skulle underminera hela den feministiska rörelsen, så för att upprätthålla denna småsinta lilla intellektuella vidrighet så krävs det att man relativiserar allt. Personen som basunerar ut orala exkrement om alla män som våldtäktsmän är också den som dricker kolloidalt vatten, tar sina barn till vidarkliniken och söker kontakt med mormor genom medium. Det är som att se ett avsnitt av Det okända, världens bästa oavsiktliga komedi.
Allt förutom feminismen passade in på min kära mor. Hon ogillar feminism ganska mycket faktiskt.
Det finns helt klart många personer som faller in i båda läger, men det är knappast så att ett Venndiagram skulle sammanfalla ifall man tittade på de två grupperna.
Lägg därtill en iver att monopolisera allt som har med jämställdhet att göra. Som exempel, hur ofta har man inte hört "men du är ju visst feminist, även om du inte vill kalla dig det"? Målet är att likställa den egna gruppen med konceptet "jämställdhet" och förvägra andra grupper förmågan att ställa sig bakom jämställdhet utan att för den del sälla sig till skaran feminister. På det sätter kan man kringgå det obekväma faktumet att det finns otalet grupper som också tycker att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, men inte köper feminismens många andra associerade koncept (förtryckarkultur, kulturrelativism etc.) och därför är emot den.
Sedan bara faktumet att man har valt så hårt könsklingande ord säger ju en hel del om vad man egentligen tycker. "Feminism", det feminina, det kvinnliga, framställs som den goda sidan som kämpar för allas rättigheter, medan "patriarkatet", fadern, det manliga, är ondskan och förtrycket. Men nej, det är ju bara symboler och tomma ord, eller hur var det nu? Eller är det så att ord faktiskt har betydelser och att man borde tänka lite på vad man kallar saker?
Lägg därtill en iver att monopolisera allt som har med jämställdhet att göra.
Och även sådant som inte har direkt med jämställdhet att göra. Ateism hade rejält med luft under vingarna i USA för några år sedan. Dawkins, Hitchens, Dennet, Harris. Sedan kom feministerna med sitt "Atheism+". De som påpekade att feminism inte har med ateism att göra och att det finns andra rörelser för det brännmärktes som sexister, och så var man igång med att splittra rörelsen ned längs mitten med resultatet att den tappat rejält med kraft.
[deleted]
Vad ett gäng tesörplande kärringar eller studenttjejer, och den enstaka studentkillen, snackar om bland sina vänner, spelar absolut ingen roll, när de mest framstående feministerna är just manshatare och de har ett tillräckligt stort följetåg för att få dem att mobba andra kvinnor till att be om ursäkt för att de inte vill kalla sig feminister, mobbar en man till tårar över en tröja han burit, förstör en hel spelindustri, hänger ut oskyldiga män, etc... Ja, då är det dags att lämna skeppet.
Egalitarismen väntar och välkomnar alla.
Du får ha i åtanke att ett begrepps innebörd kan förändras med tiden. Om feminism tillåts definieras av de som hatar män kommer det också vara så begreppet definieras i framtiden, vilket är beklagligt. Med det sagt kan jag bara påpeka att jag faktiskt fällde mer och mer tårar ju mer jag läste, jag har ingen annan respons en djup sorg att dessa skeenden tillåts i mitt samhälle.
Ditt inlägg är raljerande och tillför inget till diskussionen. Manshat eller att behandla män sämre baserat på deras kön är inte feministiskt, och kommer aldrig att vara det. Dessvärre finns det vissa radikala element som gör detta i feminismens namn. Men dessa människor agerar inte feministiskt, alldeles oavsett din eller deras egen världsbild. Feminismen står för samhällelig likställdhet mellan män och kvinnor - ingenting annat.
"Vissa" element?
Din föreställning om feminism saknar helt grund i den moderna feministiska rörelsens ideologi, och saknar därför grund i verkligheten.
Om vi fortsätter att låtsas att feminismen inte har något med detta att göra kommer vi aldrig att komma åt det verkliga problemet.
Om du spenderade hälften av den tid du spenderar på att spela dum och låtsas som ingenting när anti-feminister kritiserar feminism som på att attackera de feminister som förespråkar kvotering, hat och patriarkatsteori så hade det varit lättare att ta dig på allvar.
Som det ser ut nu är du en del av problemet, inte en del av lösningen.
Precis som Islam står för fred, inget annat.
Det är för enkelt att skylla på att ett inlägg är för raljerande och därför inte tillför diskussionen. Ibland räcker inte mellanmjölk till för att förmedla radikala, men viktiga ståndpunkter.
Antifeminismen är vår tids viktigaste politiska fråga.
Och så är den ändå bara på agendan av foliehattar som dig =PpPpPpp
Sitt i ditt hörn och skratta för dig själv.
Nej, jag skrattar med mina psykologkollegor och mina vänner.
Fula tjejer och killar som vill rationalisera varför de inte är tragiska misslyckanden genom att svartmåla alla som inte är lika dåliga som de själva?
[deleted]
Antifeminismen är vår tids viktigaste politiska fråga
kanske borde tagga ner ditt kvinnohat och se att världen består av större frågor än lite nordisk i-landsproblem va?
Är du så hjärntvättad att du tror att allt kritik mot din religion betyder att man hatar kvinnor?
Är det lite som kristna som menar att all kritik mot kristendomen beror på att man hatar gud?
[deleted]
Är sigrid och matilda utländska? Sedan är det av vikt att sära på orsaken till dådet, det var inte feminism. Att ingen ingrep och pappan inte fick någonting att säga till om, där finns det dock skäl att klaga. Vad en förvriden individ gör är i detta fallet, tror jag, lite med vad modern feminism försöker göra.
Sedan är det av vikt att sära på orsaken till dådet, det var inte feminism.
I detta fall är det glasklart att mordet motiverades utifrån ett femnistiskt inspirerat manshat. Att sen modern och mormodern var väldigt extrema och inte representativa för feminismen i helhet är en annan sak.
Visst det stämmer, på samma sätt som Breivik inte representerar dagens högerpopulistiska partier - Varken Breivik och dessa två barnmördande radikalfeminister är representativa, då de tillhör de absoluta extremiteterna för de politiska rörelserna - Men det ändrar tyvärr inte på att det hat och förakt som finns i både dagens feminism och högerpopulism är det som inspirerade deras dåd, och att detta rasistiska och sexistiska hat fortfarande lever och frodas inom båda rörelserna.
Removed:
Don't editorialize your title and keep it opinion free. When submitting links to articles from news sources or other official outlets, use the original title from the source or a full direct quote from the article or the description, unless context makes it clear the purpose of your post is not a discussion about the content itself (e.g. for comedic effect). The title should not construct its own interpretation of the articles. Moderators are the final arbiters of what is, and what isn't humor.
Finns absolut inget i titeln som inte DN skriver. Helt felaktigt beslut.
"Varför dog Matilda?", "Rättvisans demoner": från artikeln http://www.dn.se/kultur-noje/varfor-dog-matilda/
"Så blir svenska män dömda på förhand": DN:s förstasida http://www.dn.se
Du har helt rätt. Missade att det var en annan titel på förstasidan. Approvar posten igen.
Du har inte gjort det ännu iaf.
Jo, den är tillbaks sen min förra post.
Maciej Zaremba skyr verkligen inga ämnen, även när de är "obekväma". Han är en av de bästa journalister vi har i det här landet. Den här artikelserien kommer att bli toppen.
Det här är ett tydligt problem vi har i vårt samhälle, att män är automatiskt skyldiga. Detta har drabbat en man i min närhet och jag vet hur jävligt det är när alla tror sig veta att man är skyldig trots att rättegång inte ens påbörjats (han blev för övrigt frikänd).
Jag tycker dock det är viktigt att understryka att lösningen inte är att attackera feminismen. Feminism är en bra sak så länge man kväver de mest radikala elementen och inflytelserna - något som finns inom alla rörelser.
Det jag tyckte var viktigast med denna artikel är att ta upp orättvisan med föräldrabalken.
Jag är ett av många barn som är född utanför äktenskap. När mina föräldrar separerades frågade jag många gånger varför det inte blev någon diskussion om min pappa skulle ha vårdnad. Min mamma sade bara att hon inte skrivit på några papper så det är automatiskt hon som får vårdnaden. Jag tyckte det var konstigt, men eftersom min pappa ändå var psykiskt sjuk så tänkte jag inte på det.
Men nu så tänker jag på det. Det finns många pappor som är mycket mer passande till sina barn än mammorna. Dessa fördomar om att bara kvinnor kan älska barn är skadliga, det gör att män ses som monster. Det lägger även press på de kvinnor som inte vill ha barn, eftersom det är förväntat av henne. Det är bara orättvist och dumt.
Det är synd att regeringen inte lyfter denna feministiska fråga.
Men sen så är ju vänsterfeminismen väldigt fokuserat på kvinnor (titta på MP)...
Om något ska hända får nog männen ta det i egna händer... :/
Detta borde ju vara en av feminismens hjärtefrågor i Sverige. Det finns ju otroligt få exempel där det är en så oerhört tydligt att det ena könet är bättre behandlat än det andra (enligt lag!). 6 Kap. 3 §
Håller med helt och hållet. Det är diskriminering som står i lag! Helt sjukt!
Det handlar mest om fördomar misstänker jag. Att kvinnan bär på barnet så då måste hon automatiskt få så många känslor för sitt barn, och att mannen är utomstående. Sanningen är helt annorlunda.
Det finns mammor som trodde att de skulle känna mer för sitt barn än vad de sedan gjorde. Det finns mammor som inte ville ha barn, men lyssnat på att allt kommer vara bättre när det är ens eget barn. Det finns mammor som inser hur mycket de har förlorat som ett resultat av barn. Till exempel så finns min moster som skaffade sig två barn efter mycket press av mina morföräldrar. Hon hatade sitt liv så mycket att hon var nära på att begå självmord. Sedan skiljde hon sig från sin make och flyttade till ett annat land. Hon stod bara inte ut med barn.
Jag tycker att dessa fördomar behöver bekämpas. Alla individer har rätten att besöka sitt barn. Alla individer har rätten att inte skaffa barn.
Det där med föräldraskap är ju bara en öppning till diskriminering. Tänker man på hur graviditetsprocessen går till så är det extremt vinklat åt kvinnans håll. Naturligtvis ska hon avgöra om hon ska göra abort eller inte, men om hon går emot partnerns vilja att inte vilja ha barn så tycker jag naturligtvis att hon samtidigt inte ska få kräva underhåll av "fadern". Man borde kunna skriva ett kontrakt om att avsäga sig det ansvaret. Män har inte tillräckligt med preventivmedel för att låta sin partner avgöra deras liv.
Det säger jag som kvinna.
Diskriminering mot män i lag sker på många andra ställen också.
T.ex. är män förvägrade den rätt kvinnor har att abortera föräldraskap.
Feminismen är den sjukdom som ligger bakom mentaliteten bland socialtjänsten och åklagare som möjliggör de händelseförlopp Maciej beskriver.
Lika rätt för män under lag har aldrig varit en hjärtefråga för feminister. Tvärt om.
Lika rätt för män under lag har alltid varit den antifeministiska mansörelresens hjärtefråga. r/MensRights
Skulle nog säga att det är mer gammalmodigt tänk om att "kvinnan tar hand om barnen" som har lett till dom lagar vi har angående separationer. Feministerna håller nog till och med om att det är orättvist idag, men dom kommer såklart inte driva frågan eftersom dom är feminister, det är upp till oss killar att driva den frågan om vi vill ha förbättring.
Nej! Detta borde inte vara en av feminismens hjärtefrågor, det borde inte plockas upp utav feminismen alls.
Att försöka omdefiniera feminismen ifrån sin ursprungliga definition, att lyfta kvinnor till männens standard, bestjäl hela ideologin sin grundläggande slagkraft.
Feminismen är till för att bekämpa ett kvinnoförtryck och att då fila bort kvinnofokuset i rörelsen är att rusta ned sin ofta aggressiva, men behövliga, slagkraft.
Detta kvinnoförtryck existerar inte i Sverige längre, men på andra platser på planeten gör det och jag tycker det är mycket sorligt när kvinnokämpar från dessa områden, som Malala Yousafszai, inte ens vill kalla sig feminist längre.
Det här är inte en feministisk fråga. Inte på något sätt.
Feminism myntades 1892, på den internationella kvinnokonferensen i Paris, som "Tron och kampen om jämställdhet för kvinnor, baserat på idén om jämlikhet mellan könen". (Stanford Encyclopedia of Philosophy, feminism topics, 2.1.3)
Vad är det som sägs här, exakt?
Jo, det som sägs är att feminism är en kamp för att kvinnor ska jämställas männen, baserat på könens jämlikhet. Inte att könen skall jämställas baserat på könens jämlikhet.
Tycker ni att jag klyver hår nu? Låt mig förklara varför skillnaden är viktig, för det var inte omedvetet.
Året var 1892, kvinnor saknade många grundläggande rättigheter som män hade, samtidigt som män inte hade många tillkortakommanden inom lag och rätt. Vågen var högst obalanserad och en revolution behövdes.
Genom att lägga fokus på att kvinnor skall jämställas männen, så belyser man ojustheterna i system och samhälle. Den skeva maktstrukturen blir uppmärksammad och orättigheterna tas tag i.
Jättebra och ingenting som någon kan klaga på direkt.
Men hur ser det ut idag då, vad är feminismen idag? Jag skulle vilja påstå att det finns 3 typer utav feminister (utöver särart/likart och de 3 vågorna):
Den konservativa feministen. Denna feminist behåller originaldefinitionen från 1892. De kämpar kring kvinnofrågor baserat på könens jämlikhet.
Den intersektionella feministen. Denna feminist har tappat bort första delen utav den originella definitionen, delen om kvinnofokus, och behåller delen om könens jämlikhet och utgår ifrån detta.
Den misandriska feministen. Denna feminist behåller första delen utav definitionen, om kvinnofokus, men förkastar den andra delen, om könens jämlikhet.
Vad utmärker då dessa tre grupper? Alla kan vara olika mycket radikala eller moderata i sitt beteende, men det finns ändå saker man kan se.
De misandriska tror jag vi alla känner till. De förkastar alla typer av påstådd ojämställdhet när det gäller män. Män är automatiskt av högre rang och kan inte diskrimineras. Det är ofta i denna falang som man kommer hitta de mest radikala feministerna, de som hörs och syns mest. Några exempel, från moderat till radikal: Åsa Romson, Lady Dahmer, Valerie Solanas.
De konservativa känner vi också till. "Ja, det finns frågor där männen missgynnas, men det är inte utbrett eller strukturellt och ett fokus på dessa frågor stjäl energi från de viktigare kvinnofrågorna." Det är här vi hittar de flesta feministerna med politiskt inflytande eller som är framstående medieprofiler. Några exempel, från moderat till radikal: Emma Watson, Beyonce, Gudrun.
De intersektionella är väl kanske de som folk har minst kunskap om. Dessa feminister är genuina jämställdhetskämpar, som vill fokusera på alla delar, alla kön och alla sexualiteter. Tyvärr så är det också dessa som syns minst, hörs minst och har minst inflytande. Det är här många utav dagens feminister vill klassa sig själv. Från de moderata som säger "feminism handlar om alla", som är vanligt att se i Facebook-kommentarer som försvar för feminismen, till den radikala Christina Hoff Summers, som kämpar för att "ta tillbaks feminismen från manshatarna".
Nu är frågan dock, är de flesta verkligen intersektionella? Tyvärr tillåts de misandriska skriken och de konservativa debatterna allt för mycket andrum. Det färgar av sig på de intersektionella med snedvriden våldtäktsstatistiken, påhittade lönegapet och patriarkat-tjatet som kommer från de andra kategorierna. De tror sig vara intersektionella, men missleds, utav felaktigt presenterad statistisk, till att tro att ett stort förtryck existerar idag och faller snarare in i den konservativa delen, men baserat på påhittade förtryck.
De äkta intersektionella feministerna, som även talar om männens problem, sitter mest hemma och sörplar te och diskuterar med väninnorna och sina feministiska killkompisar, kanske lägger fram någon kommentar på Facebook ibland, men för ingen aktiv kamp. Att då definiera feminism efter denna tysta andel, som dessutom låter sig styras utav de andra grupperna, går inte.. Speciellt inte då de även har lämnat den originella definitionen bakom sig.
Kvar har vi de konservativa och de misandriska, de som faktiskt kämpar, de som har inflytande och de som faktiskt uträttar något i feminismens namn. Och där finns inte utrymme för denna fråga.
Från häftigt fräs till puttrande reson. Din post var en resa.
Slutresultat: 5/5 Köttbullar och välvärd läsning.
Ja att män döms utan bevis på grund av att manshatare i socialtjänst och bland psykologer alltid ställer sig på kvinnan sida och är beredda att tro på precis vad som helst utan bevis är oviktigt.
Fast det är inte så längre, det är gemensam vårdnad i princip automatiskt nu för tiden. Det krävs ganska mycket för att få ensam vårdnad, det ska bli mycket tjafs i familjerätten innan det går igenom.
Om man var gifta, ja. Då är det automatiskt gemensam vårdnad och man får strida för ensam vårdnad. Men utanför äktenskap? Då är det automatiskt mamman om de inte har skrivit på om gemensam vårdnad sedan födseln tror jag.
Faderskapet ställs vid födseln. Det skickas papper till höger och vänster för att fastställa vem som är pappan. Man måste hymla ganska mycket för att vem som är pappan inte ska komma fram. Det går ju inte att komma undan om pappan själv vill vara pappa till barnet. Socialtjänsten jobbar ganska hårt för att få fram vem pappan är. Om man separerar och man vill ha gemensam vårdnad brukar tingsrätten döma till det i de flesta fall där inte stora problem föreligger.
Fast i samboförhållanden är ju ensam vårdnad just presumtion. Det är snarare så att om kvinnan motsätter sig så ska det väldigt mycket tjafs till för att mannen ska få gemensam vårdnad. Det måste fastställas faderskap och han måste väcka talan hos tingsrätten om att få gemensam vårdnad. Slutsats: gift er grabbar.
Det är bara mycket tjafs om den ena motsätter sig det. Faderskap ska alltid fastställas, socialtjänsten är väldigt, väldigt noga med det. De allra flesta barn som har skilda/separerade föräldrar är under gemensam vårdnad. För att en föräldrer ska ha enskild vårdnad krävs det väldigt, väldigt, väldigt mycket bråk innan det händer. Faderskapet ställs vid födseln. Går man till tingsrätt och kräver ex gemensam vårdnad brukar det bli så om det inte föreligger stora problem.
Problemet är tyvärr att det snarare är tvärtom, det har vart grenar av feministrörelsen både här i Sverige och internationellt som vart de som attackerat personer och organisationer som försökt lyfta dessa frågor.
Man kan tycka att feminister och de som kämpar för detta borde vara naturliga allierade i kampen för ett jämställt samhälle - men:
Dels så finns det rent ekonomiska intressen bakom, det finns bara en kaka bidrag till kvinnojourer och liknande, och då blir dessa organisationer (t.ex. mansjourer) konkurrenter istället för allierade.
Dels vilar tyvärr dagens feministrörelses på ett flertal grundläggande ideologiska dogmer om könsmaktsordning och patriarkatet som faller om man tvingas erkänna att män på många områden har minst lika viktiga och stora problem som kvinnor.
Feministrörelsen kan på sin höjd gå med på att "patriarkatet skadar även män", men man får aldrig någonsin ifrågasätta att det är mest synd om kvinnor, och att fokus alltid måste ligga på kvinnor - Man förutsätter helt enkelt att bara man krossar patriarkatet och alla normer, genom att kämpa för kvinnofrågor, så kommer männens problem att lösas automagiskt vid sidan av.
Feminismen funkar liksom så att när två byggjobbare dör i en tragisk arbetsplatsolycka, och när ~95% av dödsfallen på arbetsplatserna är män, så skriver vår feministiska och socialdemokratiska arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ändå en debattartikel där hon ägnar stor del att påpeka att det är absolut mest synd om kvinnorna - och att man nu därför ska sattsa 85 miljoner på att just förbättra och forska på specifikt kvinnors arbetsmiljö...
Resultatet i praktiken är att flera av de som försökt kämpa för dessa sorters frågor har attackerats av delar av feministrörelsen - de har blivit motarbetade, hotade, trakasserade, osv. - och därför har deras kamp för jämställdhet också blivit en kamp mot feminismen, istället för med.
Ifall feministerna attackerar en för att "stjäla fokus ifrån kvinnofrågorna" när man tar upp dessa saker, detta på en FI-konvention under ett föredrag utav Victoria Kawesa, då kan jag inte se hur feminism är förenligt med att kämpa för denna fråga.
I övrigt håller jag fullt med dig.
EDIT: För att förtydliga. Kawesa talade om diskriminering vid vårdnadstvister där modern är rasifierad och fadern är en vit cisman. Jag ställde då frågan "Då du talar om diskriminering vid vårdnadstvister för rasifierade kvinnor, hur ser det ut på frågan ifall kvinnan inte är rasifierad? Finner du något intresse för att lyfta fram diskrimineringen emot män i dessa fall?".
I slutet utav dagen konfronterades jag utav två feminister från Fi studenter Stockholm, som hade anordnat denna "FI-dag" på Stockholms Universitet, som inte var glada med att jag hade "stulit fokus" från kvinnorfrågorna, eftersom detta var en dag som handlade om feminism och inte män.
Jag tror att Sverige måste bli mycket bättre på att utbilda myndighetsutövare. Mammor är inte alltid den mest lämpade föräldern och många pappor är fullt kapabla till att få ensam vårdnad om barnen. Men det finns många inom myndigheter (framförallt äldre personer) har fortfarande kvar väldigt konservativa värderingar om kön och föräldraskap, och som inte begriper detta. Hoppas verkligen på en förändring.
Skitsnack. Feminismen är roten till problemet.
Det är inte "de radikala elementen", utan mainstream feminismen som färgar socialtjänst och lagstiftning.
Det är dags att släppa myten om att det är "några få radikaler" som är problemet. Problemet är mycket djupare än så.
Det är rörelsens ideologiska grund där man ser män som förtryckare och kvinnor som offer, oavsett vad de faktiska bevisen säger.
Du tänker inte långt.
Roten till problemet är inte feminismen. Det är könsroller som är det. Mamman ska ta hand om barnen, pappan ska jobba. Föräldraförsäkringen som främst används av mamman och sådant. Feminismen slår emot dessa könsroller och vill ha en mer jämställd föräldraledighet. Så pappan kan ta denna föräldraroll på allvar. Så pappor generellt ses som lika bra föräldrar som en mamma inför lagen.
Du tänker inte alls. Du kräks upp trött feministisk dogma som om den vore sanning.
Gäller inte det omvända i våldtäktsmål dock? Har för mig att man rätt ofta hör om hur tjejerna som blev våldtagna "förtjänat det"? Har något vagt minne om att det t.o.m. skapats supportsidor på facebook för killen i något våldtäktsfall.
Finns ju t.o.m. en tråd uppe på Sweddit just nu om en tjej som försöker rättfärdiga våldtäkten på sig själv.
Nej, det är precis våldtäktsmål denna artikel handlar om.
Nej det har aldrig hänt. Det är en myt/lögn skapad av feminister och upprepad av lågbegåvade människor som inte har någon grund i verkligheten.
Falska anklagelser är mycket vanliga.
Det är dock nästan omöjligt att försvara sig mot dessa då man som man antas vara skyldig utan bevis.
Det är just det artikelserien handlar om.
Vad pratar du om?
Det är vad du hör feminister påstå.
Ja, det förekommer att frågor som "Hur var du klädd??", "Hur mycket hade du druckit?", etc., detta är dock inte synonymt med att lägga skuld på offret.
Det handlar om att förstå händelseförloppet, att kunna sätta sig in i gärningsmannens situation. Förstå varför situationen uppstod. En annan aspekt är att leta efter fel i gärningsmannens historia.
Lyssna inte på feministisk propaganda, den är fylld utav lögner och snedvriden statistik. Ett fint exempel är "var fjärde kvinna våldtas"-påståendet. Det kommer från en studie som räknade "fyllesex som jag ångrar" som våldtäkt..
Sexuellt våld mot kvinnor är ett riktigt problem. Det håller jag med dig om. Det faktum att de flesta inte ens tror på en kvinna när de säger att de har blivit våldtagna och att man behöver extremt mycket bevis. Titta på den där 13-åringen som uppenbarligen blev våldtagen.
Jag förstår faktiskt inte dessa människor och hur de inte kan tro på kvinnorna och behandla dem som barn på det viset. På något sätt så blir det kvinnans fel, och det är ett aktuellt problem...
Att man inte blir automatiskt trodd när man kommer med en anklagelse har ingenting med att du har fitta att göra. Det gäller alla.
Ett rättssamhälle bygger på att domstolar kräver bevis.
Därför att de flesta av oss vill bo i ett rättssamhälle där alla respekteras, och inte en feministisk diktatur där kvinnors ord är lag.
du kommer aldrig att respekteras